Du går nu igenom arkiven för Framtid.

Profilbild på Lina

av Lina

Visioner för skolan – intervju med Gabriella Holm, Skolsamverkan

27 april, 2016 i Framtid, Skola/utbildning

G mars16_T1A8842Gabriella Holm driver Skolsamverkan och utvecklar samverkan mellan skola och arbetsliv samt skolans studie- och yrkesvägledning. Hon erbjuder föreläsningar, process- och projektledning, konferenser och andra tillfällen där personer från skola och arbetsliv kan mötas. Hon driver också sajten syv.nu, som är en resurs för skolans studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal.

Vad är bakgrunden till att du driver Skolsamverkan?

Jag startade Skolsamverkan år 2001, då jag fortfarande var verksam som lärare. 1994 års läroplan kom när jag gick min utbildning, med krav att skolan ska samverka med omvärlden, vilket jag tog till mig och tyckte var viktigt. Jag kämpade med att inom mitt ämne, idrott & hälsa, utforma olika moment för att samverka med omvärlden, till exempel Friskis och Svettis. Jag märkte att det höjde elevernas motivation när de fick träffa personer utifrån. De kände att det var på riktigt och ansträngde sig lite extra. Samtidigt hade det ett värde för Friskis och Svettis, som var intresserade av fler framtida medlemmar och jag som lärare fick kompetensutveckling i mötet med ledarna för F&S.

Innan jag utbildade mig till lärare så var jag verksam i näringslivet under flera år. När jag kom in i skolan kändes det som att färdas 15 år tillbaka i tiden. Tekniken eskalerar i omvärlden men inte i skolan. Jag skulle vilja att skolan ligger i framkant av utvecklingen, det är ju där barn och ungdomar, som är framtiden, finns.

Vad finns det för styrdokument och riktlinjer och hur ska studie- och yrkesvägledningen bedrivas utifrån dessa?

Det finns tre olika nivåer när det gäller detta; skollagen, läroplanerna och Skolverkets allmänna råd. Skollagen uppger att elever redan från årskurs 1 ska ha tillgång till personal med kompetens att stötta kring framtid och yrkesval. Ofta faller det på klassläraren, med stöttning från den studie- och yrkesvägledaren som finns knuten till skolan.

LGr11 innefattar att varje elev efter att ha gått grundskolan ska kunna göra väl underbyggda och medvetna val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. I GY11 finns det också skrivningar om detta. De allmänna råden är Skolverkets förslag på tolkning av läroplanen. Det uppges där att skolan behöver arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt.

Det finns ett tydligt och obligatoriskt uppdrag kring studie- och yrkesvägledningen och det är hela skolans uppdrag. Det faller dock ofta mellan stolarna.

På vilket sätt har rollen som studie- och yrkesvägledare förändrats de senaste åren?

Den har förändrats på så sätt att i de nya allmänna råden har studie-och yrkesvägledaren en central roll och är den som har utbildning och expertkunskaper i området. Förutom att bedriva sin vägledning gentemot eleverna, enskilt och i grupp, ska Syv även stötta lärare och personal. Från att ha varit en parallellverksamhet så ska det bli ett SYV-perspektiv i all undervisning. Det ser jag som en utmaning – det behöver ske i större utsträckning.

Vad anser du behövs för att studie- och yrkesvägledningen ska lyckas i praktiken?

Efter att Skolinspektionen kvalitetsgranskat grundskolans studie- och yrkesvägledning, rapport 2013:5, tillkom medel för att göra olika insatser. Därmed är det är fokus på frågan just nu. Men för att frågan ska fortsätta vara aktuell och långsiktigt hållbar behöver huvudmannen göra en plan där studie- och yrkesvägledningen blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån denna plan kan skolorna sedan bestämma olika aktiviteter. Då uppstår ofta naturliga tillfällen att samverka med omvärlden och arbetslivet. Om man i undervisningen till exempel ska jobba med miljö så är en möjlighet att åka till reningsverket för att levandegöra undervisningen. Samtidigt ser eleverna då en arbetsplats och kan exempelvis intervjua dem som jobbar där om deras yrkesroll. Då har man lagt ett SYV-perspektiv på undervisningen.

Rektorns stöd och initiativ kring studie- och yrkesvägledningen är helt avgörande. Rektorns roll är att ge riktlinjer och skapa förutsättningar för SYV-arbetet. Syv kan då kliva in i sin expertroll och stötta lärarna.

Om allting är möjligt och du bestämmer, hur vill du att samverkan mellan skola och arbetsliv samt studie- och yrkesvägledningen utvecklas?

Jag vill att omvärlden används som lärmiljö i en kontinuerlig process genom elevernas skolår. När eleverna gör aktiviteter i samverkan med omvärlden får de nya intryck, vidgade vyer, ökad motivation och utvecklar sin kreativitet. Detta går hand i hand med det entreprenöriella lärandet.

Jag vill också att skolan utvecklar elevernas förmåga att hantera en föränderlig värld. Det har nu kommit massor av jobb som inte fanns när jag gick på Lärarhögskolan. Den fasta anställningen är heller inte självklar längre. Fler och fler kommer att bli sina egna och hyra ut sina kompetenser. Individer har från början ett inre driv och vilja att komma framåt. Detta driv vill jag att studie-och yrkesvägledningen stöttar och utvecklar.

Läs gärna mer om Gabriella och Skolsamverkan på www.skolsamverkan.se

Profilbild på Lina

av Lina

Vad är egentligen skolans vision?

8 oktober, 2014 i Allmänt, Framtid, Samhällspåverkan, Skola/utbildning

Jag anser att skolans ska vara en plats där barn och unga blir sedda som individer och får stöd att hitta sin utvecklingspotential och inneboende lust att lära. Vi vuxna har inte rätt att sätta oss över ett barns egen fria vilja och unika personlighet. Jag vill istället bidra till att unga hittar sin egen positiva drivkraft och blir därför mycket frustrerad av vissa aspekter av skolans utveckling.

Nu finns det till exempel ett politiskt förslag att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Allt fler unga väljer att inte påbörja eller avsluta gymnasieskolan. Om vi skulle fråga dem vad som skulle ha bidragit till att de istället valt att fullfölja sina studier så tror jag inte att ett tvång från staten är svaret. Det går inte att tvinga någon till kunskap. Jag tror att en stor orsak till att allt fler unga väljer att hoppa av är att skolan har misslyckats i att ta tillvara på deras lust att lära. Istället har allt för stort fokus varit på att inrätta unga i ett färdigstöpt system, utifrån politikers och andra makthavares agenda. I detta system gäller det att få unga att prestera och leverera på ett visst sätt för att passa in i systemet och bli godkända. ”Det är för de ungas bästa och deras framtid” säger många. Men till vilken grad är det verkligen så?

När nu unga väljer att hoppa av skolan så bör makthavare istället gå till botten med varför, och hur de på riktigt kan skapa en skola där unga människor trivs och får stöd i att växa och utvecklas. Att införa mer tvång får mig att tänka på vad Albert Einstein en gång lär ha sagt, att höjden av dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat.

Ett annat stort dilemma inom skolans värld är den stora bristen på lärare. I princip vem som helst kan i dag komma in på lärarutbildningen – 0,1 på högskoleprovet kan räcka. Du skulle alltså kunna göra högskoleprovet och kryssa i svaren på måfå och ändå komma in. Nu finns det förslag på att göra det ännu lättare än så att komma in på lärarutbildningen. På vilket sätt skulle det göra läraryrket mer attraktivt? De personer som ska leda våra unga som lärare ska alltså behöva prestera minimalt för att komma in på sin utbildning, medans eleverna de ska undervisa behöver prestera betydligt högre än så för att bli godkända. Vilken oroväckande ironi.

En annan sak som är ett mysterium för mig är bristen på utbildning i att leda och motivera grupper som en del av lärarutbildningen. Att stå och prata inför grupp är något som många människor känner sig obekväma med. Att som lärare stå inför en grupp unga och att lyckas fånga deras intresse, när dessutom många är omotiverade, är en stor utmaning. Det räcker inte att som lärare vara kompetent inom ditt ämne. Om du inte kan nå fram till eleverna så är det stor risk att kunskapen faller platt. Därför borde det vara stort fokus på att utbilda lärare i hur att leda grupper och stimulera elevernas motivation.

Jag tycker också att det finns en övertro på akademisk utbildning i Sverige. Samhället förmedlar en norm till våra unga att vägen till framgång är att få så höga betyg som möjligt i grundskola och gymnasium för att sedan kunna komma vidare till högskola. För vissa ungdomar passar den akademiska vägen. Men för andra lägger en väg med för mycket akademiskt fokus lock på framtidstron och lusten att lära. Det finns många yrken och vägar som kan vara stimulerande och konstruktiva och som inte kräver högskoleutbildning. Det finns till exempel många framgångsrika entreprenörer som inte passade in i skolsystemet och som istället valde att följa sin egen drivkraft, med mycket nytta för både sig själv, andra och samhället som följd.

Det som hade störst positiv inverkan på min egen utveckling som ung var att jag gick i en skola som fokuserade mer på min utvecklingspotential och kreativitet än på läroplaner och prestation. Efter gymnasiet sökte jag mig till utbildning inom personlig utveckling, ledarskap och entreprenörskap. Tack vare att jag fick stöd att gå min egen väg och hitta min positiva drivkraft så har jag utvecklats i rätt riktning. Därför känns det också naturligt och meningsfullt för mig att förmedla det jag lärt mig till unga, lärare och andra som jobbar med unga.

Profilbild på Lina

av Lina

Introduktion

26 augusti, 2013 i Allmänt, Drömmar, Förbättra världen, Framtid

Jag som skriver i den här bloggen heter Lina Eggemar och har en verksamhet för unga som heter Livsviktigt. Genom min bok “Att följa dina drömmar och förbättra världen” vill jag stödja och inspirera unga att hitta sin drivkraft och egen väg framåt. Jag håller också föreläsningar på samma tema, för unga och personer som arbetar med unga.

Jag är idag 37 år och har varit intresserad av framtiden och drömmar sedan tonåren. Att jag själv fick stöd som ung har hjälpt mig att göra många saker jag drömt om, t.ex. varit på resor, bott utomlands, startat och drivit företag och sjungit i ett band. Ju mer jag har kunnat följa mina egna drömmar, desto mer har jag också känt en vilja att göra något bra för andra, att vara med och förbättra samhället och världen. Därför startade jag Livsviktigt vid 22 års ålder och gav mig ut tillsammans med en kompis och höll inspirationsseminarier för gymnasieelever. I seminariet fick ungdomarna tillfälle att reflektera över och diskutera kring sin framtid och drömmar. Vad tycker jag är roligt? Vad är viktigt för mig? Om allting är möjligt, vad vill jag göra då?

Min vision är en frisk, stark och snäll värld som det är roligt att leva i! Den positiva kraften växer sig allt större genom att människor stödjer varandra i att förverkliga sina drömmar och förbättra världen. Ungdomar har en öppenhet, livskraft och kreativitet som är en livsviktig resurs – för både dem själva och för de utmaningar som samhället och världen står inför. Genom att stödja och inspirera ungdomar i att följa sina drömmar och förbättra världen vill jag bidra till att denna tillgång frigörs.