Du går nu igenom arkiven för Drömmar.

Lina

av Lina

Vänlighet i vardagen

16 september, 2013 i Drömmar, Förbättra världen

Häromdagen var jag med om något som igen påminde mig om vad lite vänlighet i vardagen kan göra. Jag var och skulle köpa en pizza på pizzerian i området där jag bor. Jag har inte varit där mer än 2-3 gånger det senaste halvåret, men ändå kom personen i kassan ihåg att jag brukar beställa en vegetarisk pizza. En liten detalj som gjorde det mig glad och att jag kände mig välkommen som gäst.

På väg från pizzerian stannade jag och plockade några plommon som trillat från ett träd. En person som kom ut genom porten bredvid började då prata med mig och tipsade mig om att plocka de plommon som låg en bit bort istället, då de troligtvis var fräschare. Två små saker, som inte är särskilt märkvärdiga egentligen, men som ändå gjorde att jag kände mig upplyft.

Jag brukar försöka komma ihåg att sprida vänlighet och glädje omkring mig. Men en stor del av tiden går jag ändå runt i min egen värld, min egen bubbla, och glömmer bort vad ett leende, en komplimang eller en vänlig gest kan betyda. Inte bara för andra, utan även för mig, då jag själv ju får ta del av den glädje jag sprider.

Jag tror att många människor längtar efter mer vänlighet och gemenskap i samhället. Det är väl naturligt att vara snäll och att bry sig? Den självupptagenhet, kyla och brist på kontakt som finns i samhället tror jag kommer från våra egna och andras rädslor och föreställningar som att ”ensam är stark”. Det verkar finnas en framgångsformel som handlar om att vara upptagen med sig själv och sina egna mål. Att fokusera på att ge till andra verkar många gånger bli något som kommer i andra hand.

Nu tror jag i och för sig att jag behöver ta hand om mig själv och se till att jag mår bra för att också ha energi att ge till andra. Men ibland om jag är nedstämd eller trött, så märker jag att jag kan få energi och glädje när jag ändå vänder fokus från mig själv till att ge och visa vänlighet mot andra.

Hur skulle ditt  bostadsområde kännas om alla hade fokus på att uppmuntra och stödja varandra? Hur skulle din arbetsplats se ut? Tänk dig om alla runt omkring dig skulle fokusera på att stödja dig, och du skulle fokusera på att stödja alla runt omkring dig. Vad mycket hjälp du skulle kunna få med att förverkliga dina drömmar.

Tänk vidare om alla i Sverige, eller i världen, skulle bry sig om och hjälpa varandra. Vad skulle då vara möjligt? Det är kanske en utopi. Men var och en av oss är med och formar samhällsklimatet, med varje handling vi tar. Och är det egentligen svårare att skapa ett samhälle med värme och gemenskap än ett samhälle med kyla och självupptagenhet?

Lina

av Lina

Vad innebär det för dig att följa dina drömmar?

28 augusti, 2013 i Allmänt, Drömmar

Vad innebär det för dig att följa dina drömmar? Varje person har sitt eget svar på den frågan. Samtidigt finns det gemensamma nämnare i de svar jag fått när jag frågat andra – unga som äldre. ”Att lyssna till det jag själv känner och vill, snarare än vad andra tycker”,”Att göra det man längtar efter och brinner för och inte bara gå en redan utstakad väg”, ”Att förverkliga något jag tror på”, ”Att våga tänka stort och se det man vill, men som man själv och andra kanske inte tror man kan”, ”Att följa sitt hjärta”, ”Att hitta det som ger mig energi”, ”Att gå på magkänslan”.

Jag menar att vi människor redan har det positiva i oss som behövs för att följa våra drömmar. Som barn var vi ofta fulla av möjligheter. Men i och med att vi växer upp och möter motgångar i livet så är det lätt att börja bli pessimistisk. Vi visar vårt intresse och entusiasm för andra, men möts kanske inte av samma intresse tillbaks. Då är det lätt att dra en slutsats att ”jag är inte intressant”, eller ”det är ingen idé att försöka”. Men möjligheten att hitta och följa sina drömmar, hitta en positiv känsla, menar jag alltid finns kvar.

Ofta kan vi dock behöva stöd för att väcka liv i våra drömmar och kunna förverkliga dem. Vi kan behöva verktyg för att kunna se bortom de begränsningar som vi upplever. Jag hade turen att ha föräldrar och en skola som kunde stötta mig i att få en bra grund att stå på. Redan i tonåren började jag också intressera mig för personlig utveckling och ledarskap och gick kurser inom det området. Genom att personer i min närhet ställde frågor till mig som: ”Vad tycker du är roligt?”, ”Vad är du intresserad av?”, ”Vad är viktigt för dig?”, ”Vad har just du för styrkor och förmågor?”och ”Om allting är möjligt, vad vill du göra då?” fick jag stöd att själv reflektera, dra egna slutsatser och hitta min egen väg framåt.

Min första dröm efter gymnasiet var att göra en längre resa i Asien. Jag kände starkt att det skulle vara positivt för mig. Samtidigt stötte jag på lite hinder på vägen. Min kompis som jag skulle rest med bestämde sig för att hoppa av. Min mamma tyckte inte alls att resan var en bra idé. Och jag hade ännu inte hittat något arbete, för att få ihop pengar till resan. Men drömmen, längtan, inspirerade mig att fortsätta. Jag försökte hitta kreativa lösningar när det gällde att hitta ett arbete och bestämde mig för att skriva ett brev och dela ut på antal olika arbetsplatser i den stadsdel jag bodde i. Till slut hittade jag ett ställe som faktiskt precis sökte efter en vikarie och det blev en passande lösning för både dem och mig. På så sätt fick jag dels ihop pengar till resan, som jag kunde genomföra med stor glädje, och fick samtidigt in en fot på arbetsmarknaden.

Kraften och självkänslan som jag fick av att ha klarat av att förverkliga min första dröm hjälpte mig sedan att fortsätta framåt i samma riktning. Jag gjorde en till resa, denna gång som gatumusikant i Europa. Därefter gick jag ett år på teaterskola, för skoj skull och för att utmana min rädsla att stå på scen. När jag sedan gick en ledarskapsutbildning började drömmen om Livsviktigt att ta form. Jag insåg att det fanns fler unga som skulle kunna ha glädje och nytta av de verktyg jag fått till mig som ung. Jag och en kompis skapade därför ett inspirationsseminarium som vi var ute och höll för gymnasieelever, där de också fick möjlighet att reflektera över och diskutera kring sin framtid och drömmar. Min egen dröm blev på så sätt bra även för andra. Här föddes den övertygelse som jag sedan levt efter och som blev titeln på min bok ”Att följa dina drömmar och förbättra världen” – när jag följer mina drömmar så förbättrar jag världen. Och att förbättra världen är även positivt för mina drömmar.

Lina

av Lina

Skolan – en grogrund för drömmar?

27 augusti, 2013 i Drömmar, Skola/utbildning

Frågar du barn vad de drömmer om ser de ofta inga begränsningar. De kanske säger: ”Jag vill flyga”, ”Jag vill bli prinsessa”, ”Jag vill åka till månen” och så vidare. Barn verkar ha en naturlig livskraft och entusiasm som tar dem framåt. De är ofta kreativa och hittar lösningar. Som barn präglas vi sedan av den miljö vi växer upp i. Där utgör föräldrar och andra vuxna en viktig del. Men skolan är också den plats där de flesta tillbringar en stor del av sin tid. Till vilken grad är skolan utformad för att värna om och uppmuntra barns naturliga livskraft, kreativitet och drömmar?

Jag hade turen att få gå i en grundskola och gymnasium där pedagogiken gick ut på att lyfta fram och stödja varje individs egen särart. Barnen tilläts att få utvecklas på sina egna villkor och stimulerades att hitta sin kreativitet.  Istället för att bara få färdiga läroböcker så fick vi till exempel ta anteckningar, göra eftersökningar och skapa egna lärohäften. Teoretiska ämnen varvades med praktiska och estetiska, som idrott, hantverk och musik. Det fanns en nyfikenhet på varje barns unika person och förmåga. Betyg fick vi enbart sista året på gymnasiet. Istället skrev lärarna personliga omdömen till varje elev. Detta gjorde inte att vi elever presterade mindre, vare sig under eller efter skoltiden. Självklart hade den här skolan sina brister också, men som helhet gav den mig en mycket bra grund att stå på.

Min uppfattning är att skolan behöver bli mycket bättre på att stödja unga i att hitta sin egen kreativitet, drivkraft och förmåga till ansvar. Skolan har hittills till stor del gått ut på kunskapsöverföring, där eleverna ska ta in viss information och sedan betygsätts på hur väl de kommer ihåg informationen. Skolan matar många gånger eleverna med information som en mamma matar en fågelunge, istället för att lära dem att hitta egna lösningar. Risken är att vingarna då inte riktigt bär när de ska lämna boet. Eleverna kan också få uppfattningen att vägen till framgång i livet hänger på att lyckas i studier. Detta kan leda till att de som inte lyckas leva upp till skolans normer, blir stressade, mår dåligt och ger upp i förtid.

Att slutföra gymnasiet med tillräckligt höga betyg kan absolut vara en nödvändig grund att stå på. Men jag menar att det är minst lika viktigt att unga människor uppmuntras i att hitta sin egen väg framåt i livet. Om jag lär mig att lyssna till mig själv, det som är rätt för just mig, och känner att jag kan följa mina egna drömmar så får jag också en inspiration och kraft att komma framåt. När jag mår bra som individ så har jag också en positiv inverkan på omgivningen. Och samhället mår bra av medborgare som är självständiga och som hittat sina egna drivkrafter. Att fostra unga till att sätta samhällets normer framför sig själva och i att bli lydiga medborgare vinner däremot ingen på.

Lina

av Lina

Introduktion

26 augusti, 2013 i Allmänt, Drömmar, Förbättra världen, Framtid

Jag som skriver i den här bloggen heter Lina Eggemar och har en verksamhet för unga som heter Livsviktigt. Genom min bok “Att följa dina drömmar och förbättra världen” vill jag stödja och inspirera unga att hitta sin drivkraft och egen väg framåt. Jag håller också föreläsningar på samma tema, för unga och personer som arbetar med unga.

Jag är idag 37 år och har varit intresserad av framtiden och drömmar sedan tonåren. Att jag själv fick stöd som ung har hjälpt mig att göra många saker jag drömt om, t.ex. varit på resor, bott utomlands, startat och drivit företag och sjungit i ett band. Ju mer jag har kunnat följa mina egna drömmar, desto mer har jag också känt en vilja att göra något bra för andra, att vara med och förbättra samhället och världen. Därför startade jag Livsviktigt vid 22 års ålder och gav mig ut tillsammans med en kompis och höll inspirationsseminarier för gymnasieelever. I seminariet fick ungdomarna tillfälle att reflektera över och diskutera kring sin framtid och drömmar. Vad tycker jag är roligt? Vad är viktigt för mig? Om allting är möjligt, vad vill jag göra då?

Min vision är en frisk, stark och snäll värld som det är roligt att leva i! Den positiva kraften växer sig allt större genom att människor stödjer varandra i att förverkliga sina drömmar och förbättra världen. Ungdomar har en öppenhet, livskraft och kreativitet som är en livsviktig resurs – för både dem själva och för de utmaningar som samhället och världen står inför. Genom att stödja och inspirera ungdomar i att följa sina drömmar och förbättra världen vill jag bidra till att denna tillgång frigörs.