Livsviktigt.org

L I V S V I K T I G T

VIDGAR PERSPEKTIVEN

Visioner för skolan – Intervju med Magnus Blixt

almedalen15Magnus Blixt har varit verksam som lärare i grundskolan i över 15 år och arbetar på nystartade Glömstaskolan i Huddinge. Han har ett omfattande engagemang för skolutveckling, bland annat som bloggare, twittrare och i Skolportens lärarpanel. I sin bok ”Välkommen till verkligheten” och i sina föreläsningar stöttar han lärare i deras yrkesroll.

Vilka förbättringar anser du har skett i skolsystemet under den tid som du har varit verksam som lärare?

Det har vuxit fram en kultur där lärare delar med sig mycket mer till varandra. Tidigare var man mer isolerad, stängde sin klassrumsdörr och var utelämnad åt sig själv. Nu jobbar man mer tillsammans och i team och delar både motgång och medgång och även planering och material. Dessutom finns numera det stora vidgade kollegiet på nätet. För mig ger denna ”delakultur” en massa inspiration och energi. När det är motigt, som det är ibland som lärare, så behöver man inte stå själv. Saker som jag själv inte är bra på är andra lärare bra på och jag kan få hjälp.

Vi har också gått från relativa betyg till absoluta vilket gör att varje elev kan få se vad som krävs för att påverka sina betyg. Styrdokumenten har det också hänt en hel del med och vi börjar få grepp om målstyrningen. Det finns fortfarande saker att arbeta med, men generellt är det mycket bättre än tidigare, mer professionellt, rättssäkert och hållbart.

En annan förbättring är tekniken som nu blivit så smidig att den kan underlätta enormt när det gäller vissa moment i undervisningen.

Vilka förbättringar anser du är viktigast att genomföra framöver?

Det jag vill att vi tar fasta på framöver är balans och bildning. Vi är inte här för betygen i första hand, utan för att lära oss saker och bli de bästa vi kan bli. Skolplikten ska inte vara det som gör att barnen går till skolan. De ska komma dit för att det är roligt att lära sig. Det måste vi hjälpas åt med i hela samhället; att bygga en bildningskultur.

Skolan behöver med ett vetenskapligt förhållningssätt lugnt ta systematiska steg framåt mot rätt håll. Vi vet vart vi ska; det står i skollagen och läroplanen. Vi behöver hålla ut och fundera på vart vi är nu, vad som är nästa steg och hur vi kan få det att funka, istället för att backa tillbaka. Vi behöver också bygga upp en systematik så att saker och ting inte hänger så mycket på enskilda individer.

Det är också viktigt att pågående jobba med att utveckla kulturen och organisationen i respektive skola, tillsammans med eleverna och i lagom stora steg.

Vad ser du för gemensamma nämnare i de skolor som fungerar väl?

En skola som fungerar väl är förankrad i och anpassar sig till sin omvärld. Man måste ha en linje och en metod för att uppnå målen och stå kvar även när det är motstånd. Visst kan vi pröva och ompröva metoder, men inte vara för ombytliga. När jag har gjort ett professionellt val som lärare så måste jag stå för det. Visst ska jag lyssna på goda argument, men jag måste stå för min egen kompetens. Detta gör lärare i skolor som funkar. Och där finns också ett ledarskap där rektor står för något, står stadig och backar upp sina lärare.

Vilket slags stöd anser du att lärare som är nya i yrket behöver för att lyckas och har du några konkreta råd till dem?

Det allra viktigaste rådet till nya lärare är att skaffa sig en mentor. När jag själv var ny som lärare var det alla samtal med min mentor som gjorde att jag inte gick under. När det inte gick bra så kunde jag prata med henne, utan att hon dömde mig. Istället diskuterade vi vad jag kunde göra annorlunda nästa gång. Att skaffa dig ett nätverk i det vidgade kollegiet på nätet kan också ge stöd och idéer.

Det är också viktigt att du avgränsar dig och ditt uppdrag och håller dig till läroplanen. När till exempel föräldrar kommer och har önskemål som går utanför läroplanen så behöver du kunna dra en gräns. Det handlar inte om att säga nej till saker, utan att du behöver ha tid och kraft att säga ja till rätt saker. Tidigare kunde jag ta med matteböcker hem och rätta över helgen. Men nu vet jag att jag blir en bättre lärare om jag istället ägnar den tiden åt att vara med min familj och fylla på mitt kulturella kapital.

Om allting är möjligt och du bestämmer, hur vill du att skolan ser ut om 20 år?

Jag vill ha en skola som är begriplig och meningsfull och dit barnen går för att de vill lära sig och utvecklas tillsammans. Att lära sig fakta behöver man inte nödvändigtvis göra i skolan, men däremot det sociala där vi lär oss att samarbeta och lösa problem, vilket är kompetenser som behövs för framtiden. Jag vill också att det finns ett bildningsfokus, där vi till exempel pluggar tyska för att det finns en poäng med att vara bildad och för att man har nytta av tyska, inte för att få ett bättre meritvärde till gymnasiet.

Jag vill att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och elever, mellan elever och lärare och mellan lärare och föräldrar. Då behöver vi inte ha några andra regler än att vi vill varandra väl och gör vandra bra. Jag önskar att alla förstår att var och en behöver göra lite avkall på sin egen vilja, för det allmännas bästa. Jag som individ får det bättre när det är bra för alla.