Lina

av

Visioner för skolan – intervju med Karin Tenelius, Tuff Ledarskapsträning

18 maj, 2016 i Ledarskap, Skola/utbildning

Karin Tenelius driver Tuff ledarskapsträning. Hon har över 20 års erfarenhet av att utbilda personer från många delar av samhället i ledarskap. Tuff Ledarskaps-
träning tränar också skolledare och lärare, med fokus på praktiskt ledarskap i verklighetsförankrade situationer.

20140812_18911-960x350

Du och flera med dig menar att det funnits ett så kallat lydnadsparadigm inom skolan, som nu är på väg att luckras upp. Berätta mer om det och hur du tänker att skolan kan hantera denna förändring.

Lydnadsparadigmet, där barn gör som vuxna säger, finns fortfarande i många länder men funkar inte riktigt här i Sverige längre. Här uppfostrar vi våra barn mycket mer jämlikt och icke-auktoritärt. En ny typ av föräldraauktoritet håller på och växer fram, som inte bygger på lydnad utan på att stötta sitt barn i sin utveckling på ett annat sätt.

Barn har en naturlig vilja att lära sig saker. Men när barnet kommer till skolan kan denna naturliga drivkraft stoppas av en lärares egna agenda och hierarkiska sätt. Detta i kombination med matandet av information skapar passivitet och motstånd. Skolan utgår ifrån att barn ska tugga i sig allting, för att det alltid varit så och för att de har skolplikt.

Så lärare behöver omdefiniera sin auktoritet. De kan fortfarande ha en kunskapsauktoritet, där de vet mer om sitt ämne, men behöver inte vara hierarkisk i sitt sätt att hantera klassen. I kraft av sin kunskapsauktoritet kan de istället föra en jämbördig dialog med eleverna. Istället för att läraren stoppar i eleven kunskap så stöttar läraren eleven i att ta större eget ansvar för sin inlärning.

Elevens vilja att lära sig gör att han eller hon tar mer ansvar. Därför är det viktigt att stötta eleven att hitta ett självintresse och därmed drivkraft med att gå i skolan, så att eleverna förstår varför de är där. Även om det är skolplikt i Sverige så drivs inte så många elever av plikt längre, nu när lydnadsparadigmet vittrar sönder.

Vilka vanliga utmaningar när det gäller ledarskap upplever du finns just inom skolans värld?

Hierarkiska strukturer, där kreativa och tänkande medarbetare ska styras uppifrån, fungerar mindre och mindre bra i skolan likväl som överallt i samhället. En undersökning visar att bara 16 % av alla anställda i Sverige är motiverade av sitt arbete, vilket hänger ihop med hierarkiskt ledarskapstänk.

En annan utmaning är lärarnas ledarskap i klassrummet, då lärarna är dåligt rustade för att ha 20-30 elever som inte lyder per automatik. Lärarna är inte tränade i kommunikation och ledarskap, vilket behövs för att få en grupp att fungera. De behöver kunna bygga trygghet i en klass, vilket är en förutsättning för elevernas inlärning. Detta får man inte träning i som lärare, vilket gör att många går under.

I vår ledarskapsträning får därför lärare stöd i att hantera klassrumssituationen. De får träna på att ha en icke-hierarkisk dialog med sina elever och ett så kallat coachande förhållningssätt, som bygger mer på att lyssna och stötta än att styra och driva. De får också stöd i att jobba med klimatet i klassrummet så att det finns rätt förutsättningar för inlärning.

Kan du ge exempel på ledarskap du sett fungerar bra inom skolan?

För att få tag på ansvarskänsla, motivation och engagemang hos medarbetarna behöver man som chef ha ett förhållningssätt där man är väldigt involverande och ser till människors kapacitet. Det är ett annat typ av ledarskap än det traditionella.

Jag jobbade med en grupp sönderstressade rektorer som hade ett kollegium med 150 lärare. Rektorerna fick stöd i att börja jobba utifrån ett coachande förhållningssätt, där de involverade lärarna mer och skapade en större ledningsgrupp där fler var med och tog beslut. På så sätt skapades ett större lugn där rektorerna kunde vara proaktiva istället för att bara släcka bränder.

Det finns en utveckling i många yrkesgrupper, särskilt inom offentlig sektor, där de anställda tvingas att administrera alldeles för mycket och där allt ska rapporteras och dokumenteras. För lärarna sker det på bekostnad av tid med eleverna. Detta skulle kunna effektiviseras och minskas stort, så att lärarna får tillbaka mer tid med eleverna.

Om allting är möjligt och du bestämmer, hur vill du att skolan ska utvecklas?

Jag skulle vilja se att det skapas olika slags skolor för olika slags barn och där man stöttar barn i att hitta sin inlärningsstil.

Tänker man helt utanför lådan så kan man ifrågasätta skolkonceptet i överhuvud taget. Varför ska man bunta ihop en massa barn och unga i byggnader för att lära dem saker? Lärande kan ske i andra miljöer och av fler vuxna än lärare, och behöver nödvändigtvis inte vara förpackat i ämnen och scheman. Jag önskar också att barn och unga får möjlighet att bidra till samhället och arbetslivet redan i skolan.

Det finns massor av bra människor inom skolan. Problemen beror inte på rektorerna och lärarna, utan på att vi är fast i ett otidsenligt system. Det är svårt att tänka nytt inom ett gammalt paradigm, så därför behövs det ett helt nytt mindset och förhållningssätt.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.