Gabriella Holm driver Skolsamverkan och utvecklar samverkan mellan skola och arbetsliv samt skolans studie- och yrkesvägledning. Hon erbjuder föreläsningar, process- och projektledning, konferenser och andra tillfällen där personer från skola och arbetsliv kan mötas. Hon driver också sajten syv.nu, som är en resurs för skolans studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal.
Vad är bakgrunden till att du driver Skolsamverkan?
Jag startade Skolsamverkan år 2001, då jag fortfarande var verksam som lärare. 1994 års läroplan kom när jag gick min utbildning, med krav att skolan ska samverka med omvärlden, vilket jag tog till mig och tyckte var viktigt. Jag kämpade med att inom mitt ämne, idrott & hälsa, utforma olika moment för att samverka med omvärlden, till exempel Friskis och Svettis. Jag märkte att det höjde elevernas motivation när de fick träffa personer utifrån. De kände att det var på riktigt och ansträngde sig lite extra. Samtidigt hade det ett värde för Friskis och Svettis, som var intresserade av fler framtida medlemmar och jag som lärare fick kompetensutveckling i mötet med ledarna för F&S.
Innan jag utbildade mig till lärare så var jag verksam i näringslivet under flera år. När jag kom in i skolan kändes det som att färdas 15 år tillbaka i tiden. Tekniken eskalerar i omvärlden men inte i skolan. Jag skulle vilja att skolan ligger i framkant av utvecklingen, det är ju där barn och ungdomar, som är framtiden, finns.
Vad finns det för styrdokument och riktlinjer och hur ska studie- och yrkesvägledningen bedrivas utifrån dessa?
Det finns tre olika nivåer när det gäller detta; skollagen, läroplanerna och Skolverkets allmänna råd. Skollagen uppger att elever redan från årskurs 1 ska ha tillgång till personal med kompetens att stötta kring framtid och yrkesval. Ofta faller det på klassläraren, med stöttning från den studie- och yrkesvägledaren som finns knuten till skolan.
LGr11 innefattar att varje elev efter att ha gått grundskolan ska kunna göra väl underbyggda och medvetna val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. I GY11 finns det också skrivningar om detta. De allmänna råden är Skolverkets förslag på tolkning av läroplanen. Det uppges där att skolan behöver arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt.
Det finns ett tydligt och obligatoriskt uppdrag kring studie- och yrkesvägledningen och det är hela skolans uppdrag. Det faller dock ofta mellan stolarna.
På vilket sätt har rollen som studie- och yrkesvägledare förändrats de senaste åren?
Den har förändrats på så sätt att i de nya allmänna råden har studie-och yrkesvägledaren en central roll och är den som har utbildning och expertkunskaper i området. Förutom att bedriva sin vägledning gentemot eleverna, enskilt och i grupp, ska Syv även stötta lärare och personal. Från att ha varit en parallellverksamhet så ska det bli ett SYV-perspektiv i all undervisning. Det ser jag som en utmaning – det behöver ske i större utsträckning.
Vad anser du behövs för att studie- och yrkesvägledningen ska lyckas i praktiken?
Efter att Skolinspektionen kvalitetsgranskat grundskolans studie- och yrkesvägledning, rapport 2013:5, tillkom medel för att göra olika insatser. Därmed är det är fokus på frågan just nu. Men för att frågan ska fortsätta vara aktuell och långsiktigt hållbar behöver huvudmannen göra en plan där studie- och yrkesvägledningen blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån denna plan kan skolorna sedan bestämma olika aktiviteter. Då uppstår ofta naturliga tillfällen att samverka med omvärlden och arbetslivet. Om man i undervisningen till exempel ska jobba med miljö så är en möjlighet att åka till reningsverket för att levandegöra undervisningen. Samtidigt ser eleverna då en arbetsplats och kan exempelvis intervjua dem som jobbar där om deras yrkesroll. Då har man lagt ett SYV-perspektiv på undervisningen.
Rektorns stöd och initiativ kring studie- och yrkesvägledningen är helt avgörande. Rektorns roll är att ge riktlinjer och skapa förutsättningar för SYV-arbetet. Syv kan då kliva in i sin expertroll och stötta lärarna.
Om allting är möjligt och du bestämmer, hur vill du att samverkan mellan skola och arbetsliv samt studie- och yrkesvägledningen utvecklas?
Jag vill att omvärlden används som lärmiljö i en kontinuerlig process genom elevernas skolår. När eleverna gör aktiviteter i samverkan med omvärlden får de nya intryck, vidgade vyer, ökad motivation och utvecklar sin kreativitet. Detta går hand i hand med det entreprenöriella lärandet.
Jag vill också att skolan utvecklar elevernas förmåga att hantera en föränderlig värld. Det har nu kommit massor av jobb som inte fanns när jag gick på Lärarhögskolan. Den fasta anställningen är heller inte självklar längre. Fler och fler kommer att bli sina egna och hyra ut sina kompetenser. Individer har från början ett inre driv och vilja att komma framåt. Detta driv vill jag att studie-och yrkesvägledningen stöttar och utvecklar.
Läs gärna mer om Gabriella och Skolsamverkan på www.skolsamverkan.se