Livsviktigt.org

L I V S V I K T I G T

VIDGAR PERSPEKTIVEN

Visioner för skolan – intervju med Kim Törnqvist, Bättre skolor

Kim TörnqvistKim Törnqvist är verksamhetsledare för Bättre skolor och Stiftelsen Reinventing Learning.
Bättre skolor har utvecklat en metod för att hjälpa skolledare och lärare att använda den senaste forskningen kring vad som skapar välmående, engagemang och studieresultat. Genom stiftelsen vill de också utforska och utveckla framtidens skola och lärande på vetenskaplig grund tillsammans med andra samhällsaktörer.

Ni vill lyfta fram vad forskningen visar fungerar när det gäller lärande. Bygger inte skolans verksamhet och undervisning redan på vetenskaplig grund?

Vetenskapen rör sig otroligt snabbt idag och generellt kan man säga att skolan inte hinner att ta in den snabba utvecklingen som sker inom forskningen och i samhället. Den grund som skolan bygger på, oavsett om den är vetenskaplig eller inte, är utdaterad och behöver förnyas och också breddas med de moderna fält inom vetenskapen som har vuxit fram de senaste 20 åren.

Vår mening är att skolan behöver ställa om från dagens system som är ett arv från industrialismen, till ett system för dagens kunskapssamhälle och som är baserat på en ny uppdaterad förståelse för människan och lärande, och som bygger från eleven och uppåt. Det reformeras till höger och vänster, bokstavligen. Men vilket underlag reformerar vi på? De senaste decennierna har forskare lyckats bekräfta mängder med spännande och avgörande insikter kring vad som skapar välmående, motivation och effektivt lärande, det måste vi förvalta in i skolan, och här behövs mer statligt ansvarstagande.

Vilka förbättringar vill ni skapa inom skolan?

Samhällsutvecklingen går snabbare och snabbare och skolan måste bli bättre på att följa med i den och använda sig av den. En meningsfull skola ska reflektera elevernas verklighet och samtidigt representera den möjliga hållbara och välmående verklighet vi strävar emot i samhället.

Jag tror att vi behöver ifrågasätta vad skolans uppdrag egentligen är och vad som verkligen är viktigt i en ny tid som definieras av nya spelregler och omvärldsförhållanden. Är det viktigt att lära elever att producera resultat under vissa bestämda förutsättningar? Eller behöver vi utveckla deras förmågor att lära, växa och samverka i en värld som är snabbföränderlig, oförutsägbar, svårtydd och komplex? Och om så är fallet, hur gör vi det, vad är det för skola som krävs? Den omvälvande frågeställningen tror jag att skolan är på väg igenom, inte bara i Sverige utan i hela världen.

Det är ett oerhört komplext uppdrag att vara lärare eller skolledare. De ska möta massor av olika individer med olika förkunskaper, kulturella bakgrunder, personliga och sociala utmaningar och värderingar. Vi vill stötta dem i att kunna hantera den komplexitet som de möter i ett klassrum. Vi utbildar också lärare att arbeta med elevers inre motivation och engagemang, så att eleverna tror på sin egen förmåga och utveckling och känner att skolan är relevant för dem.

Hur arbetar ni rent konkret för att stötta skolledare och lärare i att lyckas i sin uppgift?

Vårt utbildningsprogram utgår från en sammanslagning av resultatforskning, motivations- och välmåendeforskning och hjärnforskning. Därigenom har vi analyserat vilka faktorer och förmågor som är mest avgörande för elevernas hållbara utveckling och resultat. De icke-kognitiva eller ”mjuka” förmågorna som empati, emotionell kompetens, uthållighet, självtillit, etc., tillsammans med förhållningssätt och tankesätt som är utvecklingsorienterade, är helt avgörande för att en individ ska kunna ta till sig den kunskap som skolan erbjuder. Vi utbildar lärare i att stötta utvecklingen av dessa förmågor och förhållningssätt hos eleverna. Det kan till exempel handla om förmågan att hantera emotionellt utmanande situationer och att skapa en trygghet hos eleven att kunna se utmaningar som möjligheter för utveckling.

Om allting är möjligt och ni bestämmer, hur vill ni att skolan ska utvecklas?

Vi har en läroplan som är helt fantastisk. Lgr11:s första och andra kapitel om demokratiska värderingar, empati, jämställdhet, entreprenöriella förmågor och självkänsla pekar åt helt rätt håll. Jag hoppas på att få vara med och bidra till strategier, metoder och sätt att mäta att dessa värden eftersträvas aktivt av alla som är verksamma i skolan.

Vi måste ställa stora frågor på nytt: Om samhället ser ut som det gör, vad behöver då eleverna för förmågor? Vad behöver då läraren för kompetenser? Vad behöver vi då för organisations- och ledningssystem? Och vad behöver vi då för statligt stödsystem för att ge varje skola de rätta förutsättningarna? Vi kan inte bara pressa på mera, vi måste i första hand vara förnuftiga, sen skapa utrymme, sen agera.

Vi vill också bana väg för bättre samverkan kring skolutvecklingen. Därför ser vi det som vår uppgift i stiftelsen Reinventing Learning att länka skolan, forskare, entreprenörer och utvecklare för att skapa lösningar. Genom att sedan testa dessa lösningar i skolan och göra effektstudier på det kan vi skapa ett hjul av utveckling där många aktörer hjälps åt och samskapar metoder för en skola på vetenskaplig grund.